niokilo

Tänk er att ni springer upp för en brant backe och ni ser slutet långt borta, mjölksyran pumpar och ni måste upp, ni är trötta, pustar, nästan gråter och orkar  inte ta ett steg till. Men ni gör det och sen efter en lång stund är ni uppe för den branta backen. Den känslan är ungefärlig med den jag känner nu! En vecka med Insanity och jag klarade, 5 dagar har jag kört nu och jag bara älskar det. Speciellt känslan när man är klar.